Titlar i ämnet

Erdoderdo

20120803-100529.jpgUttrycket To be looked at-ness kommer från en filmteoretiker som heter Laura Mulvey, om någon är intresserad av ämnet. Hon har skrivit en del om hur kvinnor framställs i film, baserat på bland annat Lacans spegelteori (du som harvat med humaniora på universitetet vet vad jag pratar om). Hennes bok där hon beskriver den sk manliga blicken och objektifieringen av kvinnor på film heter ”Visual Pleasure and Narrative Cinema”.

Om boken på Wikipedia: ”She instead stated that she intended to use Freud and Lacan’s concepts as a ”political weapon.” She then used some of their concepts to argue that the cinematic apparatus of classical Hollywood cinema inevitably put the spectator in a masculine subject position, with the figure of the woman on screen as the object of desire. In the era of classical Hollywood cinema, viewers were encouraged to identify with the protagonist of the film, who tended to be a man. Meanwhile, Hollywood female characters of the 1950s and 60s were, according to Mulvey, coded with ”to-be-looked-at-ness.” Mulvey suggests that there were two distinct modes of the male gaze of this era: ”voyeuristic” (i.e. seeing women as ‘whores’) and ”fetishistic” (i.e. seeing women as ‘madonnas’).”

Om du även är intresserad av hur kvinnor framställts och framställs på bild så rekommenderar jag Anja Hirdmans Tilltalande bilder. Den sätter tydligt orden på det där som bara är så. Har du någon gång sett en pinupbild på en kvinna och på en man samtidigt så brukar det skilja sig en del i framställningen av de olika karaktärerna. Kvinnan är ofta passiv, inbjudande i sin pose, kurvigt böjd. Mannen står gärna och jobbar, smutsig, meckar med bilen, aktiv. Kom och ta mig vs Du kan inte ta mig. Känns igen? Om inte – har du någon gång sett en pinupbild för homokillar? Tänk på skillnaderna i framställningen av heteromän och homomän. Aktiv vs passiv.

Låter kanske banalt men när vi gjorde Babylonsjukan för hundra år sen, var det en viktig grej att huvudkaraktären aktivt stoppade in kuken i sig under sexakten.

Det finns ett ton litteratur såklart som pratar om hur vårt samhälle formar oss på olika sätt, och har gjort i alla tider, men för mig blir det väldigt svart på vitt när man kokar ner det till hur vi faktiskt framställer könen olika på bild och i film.

20120803-100226.jpg
Laura Mulvey fotograferad av Mariusz Kubik 2010 (Creative Commons-licens)

Det är inte bara välling på den här bloggen, men nästan.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s