Midsommardagen

Erdoderdo

Just nu tycker jag att mina kids är lite extra knöliga mellan varven. Det är gnabb, min-din, inte lyssna/komma in när man ropar och långa läggningar med mycket gråt (Ines). Fattar inte hur jag pallade vara själv med dem i sju veckor i somras. Undrar också om vi måste hitta någon lösning på långa läggningar, om hon sover för länge på dagarna nu (vi har aldrig reglerat det utan det har ofta gått bättre med kväll och nätter ju längre hon sovit på dagarna). Men. Det kan också vara jag som är lite gnällig. Det kan faktiskt vara så. Jag har någon slags inre maskin som försöker komma ut. Så fort jag får en stund över går jag ner i källaren för att rensa ut lite grejer eller springer med vagn och hund när jag egentligen tänkt gå.

Förresten så var det första gången sen Vårruset och ont i benet som jag idag testade att springa. En liten tur bara, tre kilometer, och med Ines i vagn + hund. Slingan är en jättefin promenadväg runt Henkan och Finnboda nära där vi bor, men första 2 kilometer är uppför så det var lite tufft efter gårdagens träningsvärk. När det sedan blev nedförsbacke var det ren njutning. Och inget ont! Ines sov som en stock i nya, begagnade UJ Swift som går bra att springa med.

20130622-202825.jpg</

20130622-203747.jpg
Jag skulle gå ner och hämta mina sommarskor och kom upp med allt det här – att kasta.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s